Sir 3

b 2. Ords 23,22; Sir 7,27; Matt 15,4

g 19. Se Apokryfiska skrifter och Nya testamentets text i Ordförkl

k 25. Jfr v. 19

l 30. Ords 10,12; Dan 4,24; Tob 4,10.12,9; Jak 2,13

Barns plikter mot sina föräldrar. Förmaning till ödmjukhet. Varning för förmätenhet i tanke och handling.

1 Hören, I barn, vad som är en faders rätt,

och gören härefter, för att det må gå eder väl. 2 Ty Herren har bestämt att en fader skall äras av sina barn,

och vad som är en moders rätt har han fastställt för hennes söner. 3 Den som hedrar sin fader, han skaffar försoning för sina synder,

4 och den som ärar sin moder, han är lik en som samlar en skatt. 5 Den som hedrar sin fader skall själv få glädje av sina barn;

och när han beder, skall han bliva hörd. 6 Den som ärar sin fader får länge leva,

och den som är hörsam mot Herren, han bliver sin moder till hugnad. 7 Den som fruktar Herren hedrar sin fader

och tjänar sina föräldrar såsom tjänare sina herrar. 8 Hedra din fader i ord och gärning,

för att välsignelse från honom må komma över dig. 9 Ty en faders välsignelse bygger barnens hus,

men en moders förbannelse river ned det till grunden. 10 Sök icke din ära i din faders vanheder,

ty din faders vanheder är ingen ära för dig. 11 Nej, en mans ära kommer av hans faders heder,

men en smälek för barnen är en vanryktad moder. 12 Min son, tag dig an din fader på hans ålderdom,

och gör honom icke någon sorg, så länge han lever. 13 Och om hans förstånd bliver svagt, så överse med honom,

och visa honom icke vanvördnad, därför att du själv står i din fulla kraft. 14 Ty barmhärtighet mot din fader skall icke bliva förgäten

i stället för att straffas för dina synder skall du vinna välstånd. 15 På din nöds dag skall du bliva ihågkommen;

likasom frost för solen skola dina synder smälta bort. 16 Lik en gudsförsmädare är den som övergiver sin fader,

och förbannad av Herren är den som förtörnar sin moder.

17 Min son, utför i ödmjukhet vad dig åligger,

så skall du bliva älskad av envar som täckes Gud. 18 Ju större du är, desto mer må du ödmjuka dig;

då skall du finna nåd inför Herren. 20 Ty stor är Herrens makt,

och av de ödmjuka bliver han ärad.

21 Sök icke efter det som är dig för svårt,

och forska ej efter det som övergår dina krafter. 22 Det som har blivit dig förelagt, det må du begrunda,

ty det förborgade angår dig icke. 23 Syssla icke förvetet med det som ligger utanför din uppgift,

ty mer än en människa kan fatta har dock blivit dig givet att känna. 24 Många hava ju av egna meningar förts vilse,

och dåraktig inbillning har kommit deras tankar på fall. 25 Ett förmätet hjärta går det på sistone illa,

och den som gärna giver sig i fara, han förgås däri. 26 Ett förmätet hjärta bliver nedtyngt av vedermödor,

och syndaren hopar synd på synd.

28 För den övermodiges ofärd finnes ingen bot,

ty ondskans planta är djupt rotad hos honom. 29 Den förståndiges hjärta begrundar tänkespråk,

och den vises lust är ett lyssnande öra. 30 Vatten släcker brinnande eld,

och barmhärtighet bringar försoning för synder. 31 Den som återgäldar välgärningar, han tänker på framtiden,

och då han är nära att falla, skall han finna stöd.

^a ^b ^c ^d ^e ^f ^g ^h ⁱ ^j ^k ^l